Vad innebär hypermobilitetssyndrom?
Fråga
Jag har en fråga om överrörliga leder, så kallat hypermobilitetssyndrom. Vad innebär det? Vad bör man tänka på, till exempel vad gäller lyft och liknande. Ska man använda handledsskydd?
Svar
Den diagnos du har fått benämns även BHS, eller benignt hypermobilitetssyndrom. Tillståndet innebär att man har en ökad rörlighet i kroppens leder på grund av en slapphet i de omgivande mjuka vävnaderna.
Graden av överrörlighet kan variera. Därför skiljer sig också besvären i grad och styrka. Vanliga problem är att man lätt vrickar leder. Lederna är lite ostadiga och det ger svårigheter vid fysisk belastning. Detta kan gälla alla kroppens leder, till exempel fotleder, knän, ryggens och bröstkorgens leder, handleder och fingrar, med flera. Orsaken är en slapphet i ledernas stödjevävnader.
Överrörlighet i lederna förekommer också vid vissa ovanliga, ärftliga sjukdomar. Exempel är Marfans och Ehlers-Danlos syndrom. Ärftligheten vid dessa sjukdomar är dominant, vilket innebär att minst en av föräldrarna också har sjukdomen. Vid dessa tillstånd är det inte bara vävnaderna runt lederna som är berörda, utan även andra organ. Exempel på sådana är hud, hjärta och blodkärl, tandkött och tarm.
Hypermobilitetssyndromet är betydligt vanligare än sjukdomarna jag nämner ovan, och hos den som har detta är inte några andra organ påverkade. Därav benämningen "benign", vilket betyder "godartad". Det innebär att man inte kan drabbas av några farliga komplikationer.
Diagnosen BHS ställs genom att man vid läkarundersökningen utför tester på ledrörligheten. Exempel på detta kan vara
att man kan gripa om handleden med handens lillfinger och tumme,
att armbåge och knä kan sträckas mer än normalt,
att man kan sätta händerna i golvet om man böjer sig framåt med raka ben,
att lillfingret kan böjas upp mer än normalt,
att tummen kan böjas upp utmed underarmen.
Någon läkemedelsbehandling mot BHS finns inte. Vanliga smärtstillande eller anti-inflammatoriska mediciner har oftast inte någon större effekt. Behandlingen inriktas huvudsakligen på följande:
Träning med hjälp av sjukgymnast för att förbättra muskelstyrka, balans och kroppskännedom.
Information om hur man kan skona lederna från belastning. Här finns det ofta en hel del att göra, både när det gäller arbete, fritid och hem. Vanligen är det med hjälp av sjukgymnast och arbetsterapeut som man går igenom praktiska situationer och söker lösningar och knep. En viktig sak är att undvika det som brukar kallas ytterlägen eller ändlägen i statiska ställningar. Ett exempel på en sådan situation för ryggens leder är om man har en för låg arbetsyta, så att man kontinuerligt står framåtlutad. Vid en dataarbetsplats kan sådana situationer också lätt uppstå för handens och armens leder. Om det finns företagshälsovård bör denna kopplas in.
Arbetsterapeuten är expert på handfunktion. Hon gör även bedömningar och ger information avseende ledskydd och bandage. Du nämner handledsskydd, det är en form av bandage som ibland kan vara bra.
För den som även har en problem med smärta, har så kallad kognitiv terapi visat sig vara av värde. Det är en form av samtalsterapi som kan ges enskilt eller i grupp, och riktar in sig på hur man ska kunna hantera sin situation som den är. Man kan även ha glädje av deltagande i så kallad smärtskola, där man får information och stöd samt möjlighet att träffa andra i samma situation.
Var du än bor så tror jag att det finns en sjukgymnast och en arbetsterapeut som kan svara på en del av dina frågor och påbörja viss träning och behandling. Jag föreslår att du vänder dig till din läkare för remiss eller hänvisning, eller eventuellt direkt till din distriktssjukgymnast eller distriktsarbetsterapeut.
Birgitta Ivarsson, Läkare, specialist i allmänmedicin
Tipsa och dela Skriv ut